Är de val jag gör vad gäller mat och träning friska eller ätstörda? Väljer jag att springa för att jag vill eller för att kompromissa med ätstörningen? När jag inte vill äta kakor som bjuds på, är det för att jag faktiskt inte är sugen eller är det för att det ger mig ångest? Båda känslorna finns ju där i stunden. Jag är inte sugen och tanken på att äta ngt extra jag inte planerat ger mig ångest.
Ibland vet man inte riktigt, och det kan bli ganska jobbigt. Kanske finns det inget antingen eller? Kanske är det verkligen så att både frisk och sjuk sida får vara med och påverka mina val?
Är det okej att följa en tanke som är både frisk och sjuk? Vad följer man mest då, det sjuka eller det friska?