Frisk?
Nästa vecka är min sista Idunvecka.
Är jag frisk?
Svar: Det är komplicerat.
Jo visst. Jag äter (nästan) vad jag vill. När jag tränar gör jag det (typ) för nöjes skull. Jag har accepterat det faktum att bantning inte är nödvändigt eller bra för de allra flesta och i mitt fall allt annat än hälsosamt. Jag försöker gå med istället för mot kroppen, för jag har lärt mig att om jag går med den kan jag i alla fall funktionerna normalt, trots att missnöjet är det samma vad jag än gör.
I ett fåtal situationer klarar jag av att vara kroppsneutral.
Men jag hatar bittert min kropp resten av tiden. Att den trots allt inte räcker till. Att den inte är snygg, smal, stark eller snabb nog. Allt jag äter, allt som är så jävla gott och trevligt och blablabla, gnager för alltid i bakhuvudet. Varenda liten kalori gör mig ännu mer otillräcklig. Gör mig maktlös och beroende. Osjälvständig. Mattankarna snurrar fortfarande i mitt huvud. Vad, hur, när, varför?
Jag är en människa som äter för att jag vet att jag måste och för att det trots allt är jävligt gott. Jag kan inte för evigt gå eot min naturliga fallenhet för sötsaker. Men att vara frisk och fri innebär att man har ett normalt förhållande till mat. Det kommer jag aldrig att ha.
Tyvärr är det inte ens onormalt att ha ett onormalt förhållande till mat. Nämn en enda människa som inte regelbundet har dåligt samvete över något denna ätit, för utseendets skull.
Jag har fått en diagnos och behandling. Har fått prata av mig och se saker ur nya perspektiv. Lärt mig mer om mig själv. Jag har fått kunskap om mat, kropp och själ. Det är kunskaper som hjälper mig att se att jag måste äta och lyssna på min kropp trots att det är allt annat än naturligt och bekvämt. Trots att jag hatar min numera normala och äckligt kvinnliga kropp. Ibland vill jag ingenting annat än att svälta tills det tar slut.
Men jag måste hänga kvar. Måste fortsätta hålla fast vid de stunder då mat och kropp trots allt inte betyder så mycket. Då mat är för överlevnad och kroppen ett praktiskt redskap som bara finns där.
"Frisk" existerar inte. Men man kan, större delen av tiden, välja var man vill lägga sitt fokus.