Känslan när...

Asså egentligen tycker inte jag att man ska prata om vad man äter hit eller dit - man äter det man äter bara och punkt slut. Nobody should give a shit liksom, inte en själv heller. Men alltså det här med att faktiskt ha kommit så långt att man INTE äter efter matschema och att det är OKEJ. Helt naturligt har dagarna blivit mkt mer "naturliga" matmässigt. De dagar då jag går i skolan blir det oftast ganska så matschemigt ändå med mellis och allt det där, eftersom jag är up and going typ hela dan och SÄRSKILT fm-mellis är så jävla viktigt på vardagar annars hinner jag svälta ihjäl innan lunch.

Sedan brukar jag antingen jobba eller rida efter skolan och då behöver jag äte em-mellis också även om jag någon gång känt att det inte behövts - då har jag istället ätit tidig middag.

På helgen kan det lätt råka bli bara tre mål per dag - frukost, lunch och middag. Sedan typ efterrätt på kvällen. Och om jag äter massa efterrätt på lördagen kanske jag äter bara ett kvällsmellis på söndagskvällen.

Asså jag känner att det här blev lite rörigt - men min poäng är att jag ÄNTLIGEN börjar lyssna på min kropp och fast det känns jobbigt att inte ha kontroll så är det också så JÄVLA skönt. För jag kan känna mig NÖJD när jag har ätit. Kan känna att nej, nu vill jag faktiskt inte ha mer. Samtidigt kan jag också känna att jag faktiskt vill ha mer och de gångerna kan jag lyssna på det också.

Att äta oregelbundet/inte lika tvångsmässigt regelbundet är en frihet, men också ett ansvar. Det är såklart hundra ggr jobbigare att lyssna på kroppen när den vill ha mer än när den vill ha mindre. Jag brukar då tänka såhär - oftast när kroppen vill ha mer handlar det inte om speciellt mycket mer - till exempel idag till lunchen kände jag att jag ville ha en banan också och vafan är en banan egentligen? Kommer jag bli tjock för att jag äter en banan mer än jag hade velat? svar NEJ INTE EN CHANS PÅ HUNDRA TUSEN MILJARDER.

(Och jag skäms över att använda ordet tjock som ngt negativt. Egentligen är det inte det. Det är bara mina hjärnspöken och typ 99% av det västerländska samhället som fått för sig det och det suger.)

Så.

Känslan när det är dags för kvällsmellis, man är inte speciellt hungrig men känner sig sugen på en banan med lite jordnötssmör. Man äter en banan och ngn sked jordnötssmör, sköljer ner med lite vatten och så ba bam så är man nöjd.

Har man räknat kalorier? Nej.
Har man planerat att äta just detta? Nej.
Känner man att man måste hoppa upp och ner för att det kommit in "oplanerad" mat i kroppen? Nej.
Har man valt bort ngt "onyttigare" som t.ex choklad? Nej.
Har man ätit precis det man var sugen på? Ja!!!

Dåligt med röd tråd här men whatever.
Allmänt | |
Upp